Nr 50, den 24 december 2019. Kustutgåvans julnummer.

För er som inte redan vet: Redaktionen har varit indisponibel, varför detta nummer är något försenat. Den har så att säga ägnat tiden åt att studera det amerikanska sjukvårdssystemet från insidan genom en veckolång sjukhusvistelse. Om denna har vi bara gott att säga. Det var mycket personal av alla möjliga slag, alla väldigt trevliga och med tid för både omvårdnad och småprat. Ett stort plus var det också att själv få välja vad man vill ha till frukost, lunch och middag. Visby Lasarett: Man behöver inte ha stekt falukorv med mjölkstuvade morötter som signaturrätt!

  • INGA SURFARE DIREKT
  • LIKHETER MELLAN GOTLAND OCH KALIFORNIEN
  • DET ÄR INGEN PANTER, DET ÄR EN…
  • HÖGSTA BRON UPPTÄCKT
  • 2%-REGELN FÖR OFFENTLIG KONST
  • TILL SIST
To Honour Surfing – Santa Cruz tveklöst mest populära bronsskulptur står vid det mest populära surfingstället och är från 1992 av konstnärerna Brian W. Curtis and Thomas Marsh.

Inga surfare direkt

Läkarna har gett stränga förhållningsorder om vila, lugn och stillhet under redaktionens beräknade 2-3 månader konvalescens. Redaktionen är därför olyckligtvis förhindrad att pröva lyckan som surfare – annars ett måste här i Santa Cruz, känt också som “Surf City”. Just nu är det högsäsong. Aldrig är vågorna större och häftigare än på vintern då havet levererar varje dag (december-februari är bäst). Att surfa i Santa Cruz är självklart mycket roligare än att surfa längre söderut, där vågorna bryts mot flacka sandstränder. Här är det nämligen ruffare, med stenar, klippor och branter som utmanar där vattnet möter land (och som tyvärr också kräver sina offer emellanåt). Vattnet kallt – också det en extra utmaning. Den typiska våtdräkten för surfing uppfanns följdriktigt här i Santa Cruz, av legendaren Jack O’Neill. Surfingen lär annars ha kommit hit 1885 med Hawaianska kungligheter som surfade på brädor av redwoodträ (sannolikt utan våtdräkter), men det tog tid innan sporten bet. Först 1936 grundades Santa Cruz första surfingklubb av en grupp idel unga män som fortfarande högaktas för sin gärning.

Santa Cruz första surfingklubb. Tror vi.

Likheter mellan Gotland och Kalifornien

I åtminstone fyra avseenden finns påtagliga likheter mellan Kalifornien och Gotland:

Den första gäller bilparken. På båda håll finns en stor andel gamla bilar i bruksskick. Alltså inte välpolerade veteranbilar utan bilar som sköts normalt av sina ägare och fortfarande rullar efter 40, 50 år. Här finns massor av folkabubblor, folkabussar och förstås chevor och fordar. Vi brukar till och med spotta en Volvo P1800 (Helgonets bil) med obetydliga rostangrepp på den kromade kofångaren nere i North Harbour.

Folkabussar modell äldre väcker hos ena hälften av redaktionen fasansfulla minnen av att ALDRIG kunna se ut för all dimma. I Santa Cruz rullar de än.

En annan, inte fullt lika angenäm upptäckt, är likheten mellan Gotlands och Monterey Bays elnät. Rätt som det är, är strömmen borta. På Gotland brukar den ansvariga eldistributören GEAB skylla på tekniska fel i något ställverk. Motsvarigheten här, PG&E, är mer krass: De stänger helt enkelt av elen för att undvika konkurs! Efter de omfattande skogsbränderna 2017 och 2018 lämnade PG&E in en konkursansökan i början av 2019. Också detta snart avslutade år har präglats av skogsbränder, delvis orsakade av bristande underhåll av elnätet. För att slippa fler skadeståndskrav stänger PG&E därför av elen när det börjar blåsa för mycket, vilket lett till omfattande politiska strider och krav på att PG&E ska kommunaliseras eller blir konsumentägt (vilket å andra sidan skulle innebära att skattebetalarna eller konsumenterna får stå för de investeringar som företaget undvikit att göra).

En tredje likhet är bristen på vatten, som både på Gotland och i Kalifornien beror på att det konsumeras mer vatten än det finns. Men där slutar likheterna. Visserligen odlas en del vattenkrävande grönsaker på Gotland – Slitegurkor till exempel – men öns bönder skulle knappast få för sig att det vore en bra idé att odla ris på den torra ön. Joan Didion berättar i sin bok Where I Was From (2003) att Kalifornien så sent som på 1990-talet odlade stora arealer alfa-alfa – så stora att odlingarna slukade större vattenmängder per år än Kaliforniens då 30 miljoner invånare tillsammans. Hon var redan då kraftigt kritisk mot att Kalifornien också odlar stora mängder ris, som från april-augusti – då det inte regnar här – måste stå i 15 centimeter djupt vatten. Häpnadsväckande nog är Kalifornien fortfarande USA:s andra största risproducent (efter Arkansas).

Den fjärde likheten gäller tillgängligheten till natur och hav – generös, gratis och för alla. Kalifornien var den första delstaten i USA att få en nationalpark: Yosemite 1864. Nordöst om Santa Cruz bildades California Redwood Park Big Basin som första delstatliga park 1902 (landets första delstatspark är Niagara Falls 1885). Sedan dess har det rullat på. Inte minst 1960-talet var en tid när många såg det som angeläget att skydda natur som hotades av exploatering, i Kalifornien likväl som på Gotland. Resultatet är mängder av parker för trekking, cykling och skidåkning, såväl i de skogsklädda bergen som längs havet. Stränderna är oftast offentliga och brukas flitigt av såväl surfare som hundägare. Till skillnad från i det sönderexploaterade Florida har alltså stränderna här inte privatiserats och inga gigantiska hotellkomplex har anlagts. Ända fram till havet är byggnationen låg, mestadels envånig och i allmänhet finns det breda gång- och cykelvägar och promenadstråk mellan husen och havet.

Det är inte en panter, det är en…

Redaktionen har flera gånger tidigare rapporterat om sina överrumplande möten med svartbjörn, bison, coyoter, skallerormar och annat vilt. (Se exempelvis nr 14, 2002 om svartbjörn.) Ofta har den då stått perplex och helt glömt vad nationalparkernas broschyrer sagt om hur den ska bete sig – se björnen i ögonen.

Till listan av livsfarliga djur som redaktionen mött kan nu läggas bergslejon (pumor). För några år sedan, på resa i Kanada över Klippiga bergen, mötte vi en man som berättade att en joggare blivit uppäten av ett bergslejon föregående dag. Vi har därför en viss respekt för dessa kattdjur, som dock är mer släkt med tamkatter än lejon sägs det. Trots att det är det fjärde största kattdjuret räknas det till underfamiljen små kattdjur.

Det kändes mot denna bakgrund inte helt bekvämt att möta två bergslejon (det är början av parningssäsongen) på en promenad i ett av Santa Cruz naturreserverat. De tittade nyfiket (lystet?) på oss – vi skräckslaget på dem. Av alla varningsskyltar vi läst drog vi oss till minnes att man inte ska springa – då liknar man en bytesdjur (det var väl det som blev joggarens död, antar vi). Man ska inte heller huka (svampplockning är ingen lämplig sysselsättning i puma-land).

Högsta täckta bron upptäckt

Den väldigt minnesgoda läsaren minns att täckta broar avhandlades redan i Prärienytt nr 7, 2002. Då hade redaktionen besökt konstmuseet i Des Moines, Iowa, och tog på vägen hem vägen förbi Madison County, vars broar förstås är framträdande i filmen Broarna i Madison County (1995) med Clint Eastwood och Meryl Streep. Men också Kalifornien har sina täckta broar (liksom Västergötland med Vaholms bro). I Felton, i bergen öster om Santa Cruz, byggdes en magnifik täckt bro 1892-93 och var stadens enda förbindelse med omvärlden fram till 1937 när en ny bro i betong anlades. Bron lär vara USA:s mest högresta, och därtill enda i redwoodträ. Än idag används bron som gång- och cykelbro. Dock är den inte helt igenom autentisk. Vinterstormen 1982 raserade stora delar av bron, som rekonstruerades 1987. Gjutjärnsdetaljerna och stora delar av golvet är dock kvar i original.

Störst, bäst och vackrast – så länge vi pratar täckta broar av redwoodträ.

2%-regeln för offentlig konst

Hade redaktionen varit bättre påläst kunde den ha tajmat sitt Felton-besök med invigningen av ett sprillans nytt bibliotek, som öppnar veckan som kommer. Då invigs också Santa Cruz Countys senaste offentliga konstverk. Countyt tillämpar sedan 1991 tvåprocentsregeln för offentlig konst, vilket betyder att två procent av kostnaden då countyt bygger nytt, om eller till i egen regi avsätts för konstnärlig gestaltning. Hemsidan för Santa Cruz City Arts bekräftar det redaktionen tyckt sig ha iakttagit på sina promenader i och runt stan, till exempel i sin närmsta Jose Avenue County Park som ståtar med två jättehägrar i betong och glasbitar. Det mesta av Santa Cruz offentliga konst är till sin genre, vad Folke Edwards så träffande beskrivit som gladkonst: https://santacruzcityarts.com/tour.

Great Blue Herons – offentlig konst av Barbara Abbott och Sandra Whiting, 1999.


Som kontrast invigde universitetet nyligen skulpturen Solitary Garden, av konstnären Jackie Sumell (f. 1973). Hon arbetar sedan länge med att i sin konst problematisera och kritisera USA:s fängelsesystem. I Solitary Garden har hon samarbetat med Tim Young, en intern på San Quentin-fängelset (som ju ligger norr om San Francisco här i Kalifornien) och volontärer vid universitetet. Skulpturen har samma ytmått och innehåll som en isoleringscell, men här kan Tim Young påverka sin omgivning; en blivande trädgård. Genom brev, teckningar och ritningar berättar han hur han vill att trädgården ska gestaltas. Volontärerna har åtagit sig att tolka och utföra arbetet enligt önskemål, och att förvalta trädgården. Konstverket ingår i en utställnings- och programverksamhet som drivs av universitetets Institute of the Arts and Sciences.

Universitetets senaste offentliga skulptur: Solitary Garden av konstnären Jackie Sumell i samarbete med Tim Young med flera.

Till sist – en riktigt god jul!!!

Noterar redaktionen att vinterns helgfraser har blivit en het politisk fråga. Trump skrockar nöjt att han noterat att alla numera säger “Merry Christmas” igen, och inte det vänsterliberala och multikulti-suspekta “Happy Holidays” (som man såklart säger här i Kalifornien!). USA:s stora vykortstillverkare Hallmarks har inte helt hunnit hänga med i svängarna utan har alla tänkbara varianter i sitt sortiment. Redaktionen undviker kontroverserna och tillönskar sina läsare det konfessionslösa God Jul!